schmiedersikambodja.blogg.se

Tiden rusar i väg som vanligt. Nu är snart februari till ända. Det känns att vi går mot varmare delen av året. Vid nio börjar det bli ordentligt varmt. Barnen har just varit lediga en vecka från skolan- februarilov. Många kambodjaner tog också ledigt i slutet av veckan för att fira kinesiska nyåret. Över hela stan har det hängts lanternor med kinesiska tecken, drakar och annat pynt. Vi höll oss i Phnom Penh eftersom Russ jobbade, men åkte till Kirirom nationalpark över helgen med våra tyska grannar. Kirirom berget ligger cirka 3 timmar från Phnom Penh och var ett populärt weekend ställe för rika kambodjaner på 60-talet. Under Khmer Rouge tiden övergavs alla dessa hus och fortfarande finns över 100 länsade och öde hus kvar i skogen. Skogen är full av tallar, som planterades av en dåvarande kung för cirka tvåhundra år sedan. Enligt managern på Kirirom Mountain Lodge där vi bodde har de problem med illegal nedhuggning av träd även i denna park. Men en tallfura ger inte mer än 2 dollar på svarta marknaden, så det är verkligen sorgligt att de tas ner för så lite pengar. En dag under veckan arrangerade vi Master Chef Junior tillsammans med ett gäng grannar för alla barn i Les Jardins du Bassac. Det blev fantastiskt roligt. Så många som 17 barn deltog. De fick göra färska vårrullar med jordnötsås till förrätt, Tacos med guacemale och mangosalsa till huvudrätt också gjorde de yngre barnen, som Lisa tillhör, egendekorerade brownies till efterrätt. Vi hade fyra domare, varav en är före detta kock på en Michelin restaurang och så hade vi svenska ambassadören. Barnen fick en timme på sig att laga sin rätt och de tog det på blodigt allvar. Eftersom både ungar och vuxna hade så roligt har vi sagt att vi ska göra detta igen, och låta dem handla sina egna ingredienser nästa gång på marknaden! Elias har hunnit fylla 11 år och vi firade honom med poolparty. Han bjöd sin klass och alla barn i hans ålder här i området. Han hade önskat buffé, "absolut inget sitta ner och äta tårta-kalas" men barnen hade så fullt upp med att spela boll och bada i poolen att de knappt tog sig dit att äta. Men det gjorde vi vuxna alla fall! Härom helgen var vi på bröllop. Det var Russ kambodjanska kollega som gifte sig. Det var över 1300 gäster som kom! Vi var med på festen på kvällen. Det var även en del av bröllopsceremonin som skedde på morgonen. Det är den mer traditionella delen där brudparet välsignas av munkar, men det missade vi tyvärr eftersom barnen hade en aktivitet på skolan. Tydligen är bruden släkt med Hun Sen på långt håll och det var ett påkostat bröllop. De hade hyrt en av de största konferenslokalerna på Diamond Island.Vi blev redan i höstas tillfrågade om våra barn kunde vara brudnäbbar och de ville att våra barn skulle vara vitklädda. Jag fick hjälp av en svensk kompis att sy upp en vit klänning till Lisa och fina gråa byxor till killarna. De var så fina! De fick gå framför brudparet upp för en lång röd matta genom hela lokalen upp till scenen. Lisa satte de på ett par vingar, gissningsvis för att hon skulle se mer änglalik ut. Tyvärr sa bruden i sista sekund att de endast behövde två brudnäbbar, så Elias blev lite besviken. Vi hade ju ägnat en hel del tid åt att få honom att tycka att det skulle bli kul... De bjöd på massor av mat, rätt efter rätt bars in till alla runda bord och det var också frikostigt med alkohol. Men det gick fort undan, flertalet av gästerna gick när de ätit upp maten och personalen var snabba med att plocka undan när folk gick, så det var lite löpande band över hela festen. De hade en stor filmduk där de filmade gästerna som kom så det kändes som att vara på kändisbröllop. Det var svårt att prata för det spelades musik på hög nivå. De kambodjanska kvinnorna är oftast väldigt uppklädda till sådana här fester, med spetsklänningar i starka färger, uppsatta hår och lösögonfransar. Dansen satte igång vid tiotiden, men då höll våra barn på att krokna så det får bli en annan gång. Vi har haft mer besök. Daniels kompis Erik från Hörningsnässkolan och hans mamma Lovisa var här i två veckor. Det var jätteroligt. Vi åkte till Sihanoukville med dem över en långhelg och det var jättemysigt. Vi gjorde bland annat en snorkelutflykt, perfekt aktivitet med barn. Sedan var min faster Monica och hennes dotter Anna här ett dygn under sin guidade Kambodjaresa med Solresor. Ett kort men väldigt roligt besök! Min värdbror Jeff från mitt utbytesår i Utah 1987 mellanlandade här också ett dygn under en affärsresa i Asien. Vi hade inte träffat honom på 17 år, men det var fantastiskt roligt att ses igen, och det kändes inte som så länge sen. Helena, god vän från Uppsalatiden, var nyligen här en vecka och besökte SIDA folket på ambassaden genom sitt jobb på UD. Hon bodde på hotell men vi hann ses en del ändå. Det är jättekul med besök och vi uppskattar att få tid att umgås med er alla! Dessutom älskar barnen att få visa och berätta om sitt Kambodja. Till helgen kommer Russ pappa och hans fru. De stannar inte så länge för Bob ska vidare till Tasmanien för att planera sin nästa radioexpedition. Jag är så imponerad våra aktiva föräldrar. Vi är lyckligt lottade som har föräldrar som inte drar sig för att resa utan alla kommer gärna och hälsar på. Det är inte alla förunnat. av